Om Emma

Att fightas är inte min grej riktigt, jag går helst bara därifrån och håller mig nere på mitt rum sen.
varför jag sällan eller nästan aldrig tar konflikter och säger och ryter ifrån är för att jag helt enkelt är konfikträdd.

Med många människor så behövs inte konflikter tas, de räcker med att man böjer ner sitt huvud och visar att man blivit ledsen av de person sa för att den personen sedan får en slags ånger inom sig och förstår att han/hon sårat personen. (För många människor känns de ju adrig bra att såra någon som egentligen inte gjort nått speciellt för att förtjäna det)

Sedan finns det människor som inte märker att dem sårat eller gjort någon ledsen, eller som märker det men totalt skiter i det. Som inte alls bryr sig, som inte har någon empati inom sig. Det är dem man måste ta konflikter med! Gör man inte det får man egentligen skylla sig lite själv..

Egentligen vet jag inte vart jag ville komma med detta inlägg, ville bara förklara hur sånt där med figher är antar jag.